Tortyrdagbok plågsam läsning – USA:s smutsiga byk!

Mohamedou Ould Slahi blev bara hämtad en dag anklagad för terrorism 2001. Han blev förd till Guantanamo och han sitter där än idag. Han skrev dagbok och den beslagtogs, censurerades och har nu släppts “Guantanamo Diary” och den kommer på svenska i mars. Hur har den har kommit ut?

Han kommer aldrig att släppas ut efter detta. Han kommer sakta men säkert malas ner i psykisk terror och han kommer att dö där. Finns det någon motsvarighet någonstans i världen? Finns det länder som outsourcar fångar till andra länder för att dom ska torteras? Finns det något annat land i världen som har samma agenda som USA? Finns det något land som genomfört så många invasioner, statskupper m.m. som USA? USA började med att invadera Syrien 1947.

USA:s statskupper PDF

Nu har vi en person som har beskrivit fånglägrets fasor hur han har utsatts för tortyr i ett fångläger på Kuba. Fångar sitter i gallerburar utomhus. USA:s outsourcade fängelser. Vad är det för ett land som kidnappar personer som är muslimer främst från Mellanöstern, fängslar dom utan rättegång och dom rättegångar som har genomförts hur har dom gått till kan jag undra.

Uppläsningar ur dagboken, av bland annat Colin Firth och Stephen Fry, finns hos The Guardian:

GUANTANAMO DIARY

Några har släppt och skickats ut ur USA. Till och med i Sverige kom ett chartrat plan om natten och kidnappade två egyptier för ett antal år sedan som USA trodde var terrorister och skickade dom till Egypten, till ett tortyrfängelse. Där satt dom i flera år innan dom släpptes oskyldiga. Hade inte två flygplansintresserade undrat över det det där planet hade det aldrig upptäckts. Hur många sådana transporter har genomförts? Vad får dessa tortyrfängelser för pengar? Vad får dessa länder att ta emot dessa ”terrorister”?

Vad tror USA händer med dessa personer? Älskar dom USA? Vad händer i människor när dom upplever fasor både i tortyrfängelser och i dom krig som USA utsätter länder för.

USA skapar sina egna fiender och verkar inte fatta det eller? USA:s styrande är så besatta av att det som USA står för är det enda rätta och det ska hela världen fatta. Det vittnar alla statskupper om varför gjorde/gör USA detta. Ett rött skynke är kommunismen, naturtillgångar som USA vill åt eller fel regeringar.

USA attackerar Irak på en lögn, ett land som är så förstört att det kommer att ta årtionden att återställa om det någonsin kommer att göra det. USA som är det mest samvetslösa landet någonsin om man tänker på alla dom invasioner, statskupper och destabilisering i länder där dom vill ha en annan regering, skapar kaos överallt. Människor dom har lönnmördat genom åren. Jag vet ingen motsvarighet till USA:s grymheter som nu även har avrättat en förståndshandikappad man.

Jag tror inte att det finns något land med ett sådant CV.

Jag såg också en dokumentär på SVT om hur fångarna bland annat har det i Texas. Texas är den stat som har flest avrättningar och det är också den stat som har högst brottslighet. Så detta med avrättningar har motsatt effekt om dom nu tänker sig avrättningar i förebyggande syfte så är det helt fel och kontraproduktivt.

Samtidigt hittade jag en film som inte har den bästa kvalitet men med en övertydlighet visar att tortyr används frekvent i amerikanska fängelser fast det inte är tillåtet. Fångar torteras till döds. Det börjar med några scener från Abu Ghraib i Irak för att övergå till USA och likheterna är slående.

Några bilder från Abu Ghraib i Irak. Jag gör dom som tumnaglar för det är otäcka bilder. Här har vi paret som varit i allra högsta grad inblandade i denna tortyr och förnedring av irakiska fångar.

Filmen som är ett skakande dokument över hur det ser ut i amerikanska fängelser.

Torture Inc. Americas Brutal Prisons

Memoaren är det första vittnesmålet om hur det är inne på basen som skrivits av någon som fortfarande sitter där – bara det gör den till en unik litterär händelse. Utan jämförelser i övrigt är det som en ”Anne Franks dagbok” om vår tid, som kommer leva kvar som ett skrämmande och viktigt vittnesmål, oavsett vad som händer med författaren själv.

Det är som väntat starkt berörande läsning. Mohamedou Ould Slahi vittnar om vardagen i fångenskap och hur han gång på gång utsätts för olika sorters tortyrmetoder, både psykiska och fysiska övergrepp (som när han tvingas lära sig om ”great American sex”). Det är för plågsamt att läsa utan att ta djupa andetag, titta bort och önska att det är fiktion, att det inte kan stämma att människor kan bete sig så här mot en annan människa. Att Slahi lyckas göra litteratur av det, ens få ned det i ord på papperet, är obegripligt. ”Jag har bara skrivit det jag upplevde, det jag såg, och förstahandsinformation som jag fått. Jag har varken försökt överdriva eller tona ned något”, skriver han själv anspråkslöst mot slutet och fortsätter med att han ansträngt sig att vara så ärlig som möjligt. Ödmjukheten och hans skarpa reflektioner kring det han utsätts för är imponerande.

Recensenter har under veckan kallat boken för obligatorisk läsning för alla amerikaner som bryr sig om USA:s behandling av fångar under det mer än tio år långa kriget mot terrorismen. Men trots framgångarna kommer det – som påpekats i en av otaliga artiklar de senaste dagarna, i New York Times – inte att bli någon turné för författaren. Han befinner sig i samma cell som han skrev ”Guantánamo diary” i och har själv aldrig sett det färdiga resultatet av det han ägnade sig åt för ett decennium sedan.

Svd – Tortyrdagbok plågsam läsning

  

Det här inlägget postades i Boende, Film, TV och Media, Foto, Hälsa, Internet, Kriminalitet, Politik, Rättssystem, Religion, Sexbrott, Terror, Trakasserier/Mobbning/Stalking och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.